Och så det där med ain’t that a kick in the head…
september 25, 2008 at 7:57 e m (Erika jobbar, Erika tycker)
Idag har jag jobbat som fan. Tydligen har de gjort om konstruktionen på våra mobiler på jobbet så nu ger den inte längre ifrån sig några tecken när någon har talat in ett meddelande. Nu måste man komma ihåg att kolla själv. Ibland kommer man inte ihåg det. Och då har man helt oförhappandes 25 nya meddelanden. Puh. Några av dem var bara hang-ups, någon sa bara ett telefonnummer eller bara ett namn och då ringer jag inte upp (de måste ha vett att presentera sig lite närmare, jag har 200 ärenden damnit), ett par hade jag redan pratat med och resten kommer jag väl till. Imorgon har vi någon form av diskussionsutbildning prick hela dagen så jag kommer att missa fika med laget. That kind of sucks. Men ändå, det blir bra utbildning tror jag. Jag har också gått igenom mina löner med chefen, eftersom övertid och semesterersättning inte betalats ut sen i mars – tillika har de inte dragit av de två dagar jag var sjuk. Men nu skall det rätta till sig och jag hoppas att det innebär klumpsumma. Helst innan jag drar till Estocolmo igen.
Annars är det slow. Inte mycket nytt att berätta, såvida ni inte vill höra det fortsatta familjetragedierna som bara rullar in. Vill ni? Tänkte väl det.
Jag längtar tills nästa söndag. Då börjar fotbollen igen. Gots to buy me shoes for it.
Kärlek till er. Jag är faktiskt ganska glad.
MN sa,
september 26, 2008 vid 4:53 e m
Om du vill gå tillbaka i tiden någon gång. För en annan som inte var på plats är det ett klent substitut.