Och så det där med dålig förälder…
Jag vet. Hade jag behandlat mitt barn som jag behandlar bloggen hade jag för längesedan anmält mig själv för vanvård. Jag är helt enkelt typiskt dålig på att uppdatera och skriva av mig, och det är nu mer än någonsin jag behöver det. Så jag får väl skärpa mig, eller?
Det har varit en helt fantastisk helg, vädermässigt sett och äntligen har jag fått lite färg på hyllan och i ansiktet. Att jag sedan inte hunnit sitta ute i den utsträckning jag hade förhoppningar om, det får jag ta lite med en nypa salt. Jag hade ju stödbarnet här och hans intresse är inte att sitta och sola. Vi har ändå varit ute mest hela tiden. Och allt jag tänker kommentera om schlagern är följande; so what – jag säger som Perelli själv – det var inte Sveriges tur i år. Det kommer fler chanser. And that’s all I have to say about that.
Annars börjar det packas och planeras för fullt. Jag måste kolla igenom lite papper ikväll för att reda ut vad exakt det är banken behöver från bostadsrättsföreningen för att vi skall kunna kolla igenom lånet. Vi måste också be svärfar räkna ut exakt vad det är vi skall betala så att vi kan göra upp det snarast möjligt. Vi kommer snart att börja tapetsera sovrummet, kruxet är att jag inte vet i vilken färg. Det lutar mest åt att jag gör det vitt och nyanserar med accessoarer. Det passar nämligen inte med en fondvägg i det däringa rummet. Och sedan väntar tapetsering av vardagsrummet, dessa tapeter har jag valt ut – nu gäller det bara att priset är rimligt för det är ganska goa tapeter ni. Och sedan kontoret och där har jag no fucking clue. Heller.
I alla fall, jag är nu hemma hos svärmor. Skall ta mig en kosnice (bikupa, Anna & AH och resten av er som läser som var på vårt bröllop – ni vet) och en kopp te och sätta mig ute tror jag. Grattis till alla mammor idag, kanske främst min egen ömma moder. You rule.