Och så det där med plattityder…
Tänk att den morgon när man ens försöker, när man ens bryr sig, om att fixa till sig lite – då man tänker att jo, men nog skall jag ge mig på det där skatboet till hår - det är samma morgon då man upptäcker att ens plattång är absolut värdelös. Och eftersom jag förut upptäckt att den visserligen går sävligare än vanligt, men att den ändå duger (eftersom jag faktiskt inte har haft så mycket att jämföra med) så har jag ju tänkt att den allt förtjänar alla dessa andra chanser. Men i helgen fick jag låna den ömma moderns plattång och den gick på noll och ingen sekund och jämnade till håret fantastiskt bra, och jag har nu insett att min förbannade plattång bör få gå i pension. Nackskott. Hade jag gjort denna upptäckt på kanske en måndag, eller kanske en lördag förmiddag, då hade jag kanske varit mildare i min bedömning - men när jag kliver upp en tisdag (veckans värsta dag), har sovit sådär lagom dåligt, inser att jag skall köra tio mil för fyra möten och sen tio mil hem och då ändå är på humöret att försöka och jag står där och plattar och plattar och plattar och håret blir inte plattare at all….då jävlar. Hade den haft tillstymmelse till manliga drag hade jag skedkastrerat den.
Så. Nu har vi sagt det om min plattång.
Igår var en mycket trevlig eftermiddag, endast Linnet fattades i vår lilla sextett. Hon skall sjunga duett idag så hon blev tvungen att repa. Det får man. Det är så härligt med mina tjejer, för vi har alltid mycket att prata om, och det händer alltid något i någons liv som är så där luddigt och härligt och världsomvälvande – eller tvärtom sorgligt och tungt och jobbigt. Och oavsett så mår man alltid mycket bättre efter en sån här kväll. Finaste flickor.
Ikväll blir det inget latteintagande mysfika - ikväll blir det blod och död då vårt lilla fotbollslag skall ta sig an någon annan form av fotbollslag. Jag var inte med på matchen sist och fick därmed inte vara med och vinna – så jag hoppas på en rejäl fight idag, som vi naturligtvis gr segrande ur. Om möjligt vill jag göra mål. Jag har hittills varit minst på plan. Som alltid. Och jag är lite av en sucker för slut när den lilla vinner och får revansch, speciellt när den lilla är jag. Så jag kan ju alltid försöka.
Nu, sistaminuten-piffande innan det är dags att bli upphämtad av L och lilla V.
Kram på er och ha en skön tisdag.