I nästan varje vrå av Sverige gläds man åt våren. Det baserar jag på två bloggar, en från Skåne och en från Stockholm och eftersom det även i Östersund är varmt idag, så måste våren vara vedertagen nu. Visst är det skönt att ljuset kommer åter och värmen! gott folk. No more vinterjacka. Och jag förutsätter att det vid min hemkomst från N.Y är så pass borttinat att jag kan återförenas med Clint-Jesús.
Life is sweet. Och nu måste jag hemmajobba en stund.
…hur min kropp tänkte egentligen när den ansåg att det bästa sättet att börja en måndag och därmed en arbetsvecka (om än förkortad för min del) utan ett uns sömn? Troligtvis går det. Men troligtvis dör jag. Framåt elva kanske. Och vid två-fikat? Då är jag six feet under.
Efter avslutad arbetsdag, vilket då torde innebära i mitt nästa liv, skall jag fika med vackra systeryster. Jag har inte träffat henne på evigheter och lär inte göra det heller eftersom jag åker på torsdag och det känns ju lika långt dit som det känns att blicka tillbaka mot jura-perioden. Inte för att jag var med då, så gammal är jag inte.
Det som inte känns så avlägset är att min skjuts till jobbet går om cirka fem minuter. Är jag klar? Ja, nästan, men borde skynda mig.
Ha en skön måndag. Sörj mig inte för mycket, jag återupppstår.
Söndag morgon, eller kanske närmare förmiddag. Jag sov länge, har ett sömnbehov i kroppen, förmodligen orsakat av alkoholintag. Och nu myser jag på. Letar lite recept, dricker lite te och pratar lite i telefon. Lite senare skall jag gå ner till svärmor och laga mat.
Igår var vi över till Pelle och firade hans födelsedag, det var full fart och många musiker som höll igång och jag fick äntligen träffa Linnet - känns som om det var evigheter sedan. I fredags tackade vi av den ömma modern och hade en heldag och kväll med mycket skratt och många goda drinkar. Så tösen är för dagen lite sliten, men go och glad. Men utan choklad. Och det kan ju aldrig vara bra 
Eller makelängtan. Jag längtar efter N. Så där mycket så att det gör ont i kroppen. Imorgon får jag träffa honom. Min finaste finaste.
Idag har jag halvt jobbat ihjäl mig, men det har varit bra jobb - jag har fått struktur (inbillad form av) och jag har även idag gjort några glada. Det känns som om jag får jobba med ett bra gäng, även om jag inser att en del ärenden kommer att vara tunga och svårrehabiliterade. Det spelar ingen roll, jag har fullt förtroende för mig och de samarbeten jag har framför mig. Men det blir mycket resande och tro mig, det är ingen glamourös metropol jag åker till. Fast å andra sidan lär väl det leda till att jag är mer fokuserad på arbetet i sig. Kanske världens tillfälle att inbringa lite glamour till byn?
Annars saknar jag er. Era kommentarer och era bloggar. Jag kan bara läsa ett fåtal via denna dator, några av er andra har jag på favoriterna hemma. Anna, hur mår du till exempel? Vill du fika? AH, läser du? Jag saknar dig. SA? Dig med. Jag vill träffa mina gymnasiebrudar snart. Jag behöver kramas och sjunga och skratta halvt och en fjärdedel ihjäl mig.
Nej, nu skall jag spendera sista kvällen i skojjen med den ömma modern, papi och tysta brodern. Jag tror det är Criminal Minds som gäller. Umgänge i sitt esse - framför tv:n.
Om en vecka åker vi, torsdag morgon tidigt som barndomen, styr vi kosan mot det stora äpplet. Jag längtar ihjäl mig ärligt talat, och ändå känns det så avlägset att jag inte riktigt fattat att det är snart.
Nu sitter jag i skojjen hos den ömma modern och papi och dricker ett glas vin, skall snart lägga mig och sova. Jag jobbar i deras hood denna vecka och får hämtning av en kollega vid 07.20. Det är små marginaler till övertid, men jag tror att vi skulle sitta över en stund imorgon. Det behövs. Idag har jag spenderat fem timmar på arbetsförmedlingen och gått igenom gemensamma ärenden. Fem timmar är a lot of information. Men ack så mycket värt. Jag har faktiskt gjort människor glada idag. Fyra styckna för att vara exakt. Vad jag vet om alltså. Det känns alltid bra att få den bekräftelsen när man dagarna i ända annars får försvara sitt yrkesval. Woho liksom. På måndag eller tisdag, när jag är tillbaka på mitt ordinarie kontor i Ösd, skall jag med jobba över. Det blir lätt så när man tar ledigt så där mitt i allt. Fast då tänkte jag avsluta övertiden med fika på Pause. Någon intresserad? Runt halv åtta, åtta - måndag eller tisdag? Jag har frågat BP på jobbet om hon skall med. Jag behöver skvallra och prata om normala saker. Höra om mina vänners liv och leverne och bara mysa.
Det enda negativa med att vara i skojjen, utöver det stora faktum att jag saknar min man så oändligt (det är tråkigt att somna och vakna utan dig finaste) är att papis tv endast verkar visa sport. Det vill säga att den inte visar grey’s anatomy. Skandal i mitt liv. Tur att den går i repris. Någon som har förhandsinfo?
Nu kära vänner, jag måste nog krypa ner under det fluffiga täcket. Jag förstår inte var den ömma modern får tag i dessa fluffiga täcken. Mammahemlighet. God natt och ha en skön sömn. Hörs vi i helgen?
Sitter i lite funderingar. Och egentligen är väl svaret självklart, för det finns inget jag kan skriva som beskriver orsaken till min tvekan så att ni kan förstå den. Ni kommer säkert tycka att jag är fånig.
Som alltid, när det gäller livsavgörande beslut i Erikas hjärna, handlar det om musik. Jag skriver ju en massa sånt och har en del låtar nu som är helfärdiga att spelas in. Eller ja, det behövs lite arr på dem, men jag har ju bara hört hela arret i mitt huvud ännu och inte med ett riktigt band. I alla fall, jag har två studiomöjligheter, men det ena alternativet (naturligtvis det mest lämpliga) verkar oförenligt med jobbtider och resor och pengar. För den studion ligger hos storEbror i hufvudstaden. Och dit åker man inte i en handvändning när både han och jag jobbar heltid. Dessutom finns där inte möjlighet för trummor, eller? Det andra alternativet är en chansning, det är en kompis till mig här i stan som är fantastiskt duktig på allt som har med musik att göra. Grejen är den att han alltid är så fasligt upptagen, och han och jag umgås inte riktigt längre heller.
Om jag hade spelat in hos storEbror hade jag bara kunnat spela upp lite låtar av artister vars framtoning jag gillar och så hade han och Dart fattat med en gång. Jag vet inte om min kompis har den kollen på den typen av musik. Han skulle säkerligen kunna spela låtarna på en sekund, men känslan?
Men det som är min verkliga tvekan är ju, of course, självförtroendet. Jag är inte bra i studio. Låtarna är bra, de har jag förtroende för - de har fått ligga till sig och mogna. Men jag själv. Är jag mogen nog? Kan jag ställa mig i studion och sjunga utan att bli fjorton år och osäker och bry mig om vad jag tror att alla tycker. Kommer jag kunna övervinna mig själv, och faktiskt börja tycka om min röst och göra vad jag kan med den istället för at såga den bara jag hostar? Hmmm…Som ett utdrag ur en av låtarna….
I see the darkness surrounding my house
But ‘m not scared, I’m strangely calm inside
A decision has been made secretly.
Hallå alla och god fortsättning på påsken. Hoppas ni har haft det bra, ätit normala mängder godis (och det är ju oerhört subjektivt) samt en del ägg. Jag har ätit näst intill inget godis, men en hel del god mat och idag tog jag och min käraste en fika på stan. Vaniljlatte, mmm. Där träffade vi på lite vänner som vi inte umgåtts med på evigheter (helt och hållet vårt fel), och det var trevligt att få lite sällskap. Vi har nyss kommit hem, har ätit och tvättat hos svärmor och nu har jag precis duschat och kurat ihop mig men en stor mugg rött te. Förkylningen är bättre, men jag har så där molande ont i mellangärdet - ni tjejer vet vad jag pratar om. Fast med tanke på att jag fasade över att den värken skulle komma mitt i New York-resan så är det ändå en ganska välkommen värk. Nu slipper jag ju det bekymret. Tur i oturen
Imorgon är dagen då vi städar klart, då jag plockar undan allt löst rat som ligger framme, då jag påbörjar min packning inför veckan och då jag och N bara är hemma och rår om varandra. Alltså är det dagen då vi inte åker på besök, då vi inte äter middag någon annanstans och då vi inte gör annat än att kramas, kollar på film och myser. Förutom ovan nämnda då. Vi kan ju inte kramas exakt hela dagen, vi är ju gifta för sjutton.
Och apropå påsken. Förr om åren hade vi påsktraditioner i vår familj. Riktigt tidigt handlade det om att åka upp till den ömma moderns föräldrahem och träffa släktingar, fiska och skratta och leka i en himla massa snö. Senare blev det skyttetävlingar i Tornedalen i ett flertal år (varvat med två träningsläger med fotbollslaget), men när pappa slutade med skytte blev det som inget mer. Inga fler traditioner. Man kan väl nästan tycka att den ömma modern och pappa har fått till en någorlunda tradition hemma i sin by med påskbuffén, samt dagen i Magnusbacken och så fisket - men det är ändå inte regelbundet eller sådär nästan skrivet i sten som det var tidigare. Det är mer “om vi känner för det”. Och det är lite synd tycker jag. För även om vi i år har haft en lugn och skön påsk och faktiskt inte spenderat särskilt många korvören, vilket var ett av syftena med denna lugna och sköna påsk, så tycker jag om tanken på att ha tradition kring påsk. Det är ju nu vi måste börja bygga upp den, så att vi den dagen (om den överhuvudtaget kommer) skaffar barn redan har den i ryggmärgen så att säga. Så att det inte blir frågetecken kring varje påsk. Men hur, var och vad?
Hur firar ni påsk?
Nu måste jag nog ha lite hjälp, lite åsikter. Fick nyss veta från maken och hans bror att Susanna Kallur tydligen är en riktigt snygg tjej. Enligt Mali (makens bror) så blir han nästan (var det gråtfärdig?) för att hon är så snygg. Och jag bara…va? Visst, hon har en grym kropp och hon är riktigt söt och trivsam, men that’s it i min värld. Jag har alltid sett henne som en fin, men ytterst vanlig tjej - ingen alls man vänder huvudet för. Åtminstone inte på det sätt som bröderna B uttryckte. Jag föreställer mig att fröken Kallur är en sådan man som hastigast säger, hmm - söt tjej - och sen inget mer, förrän man lär känna henne. Och då blir man nog helförälskad. Vad säger ni?
Annars har kvällen varit lugn, vi har nästan ätit ihjäl oss på helstekt kotlett, ostfyllda friterade paprikor och efterrätt. Rullade hem nästan och jag som var så rackarns trött piggnade faktiskt till lite av promenaden i vad som måste vara minus tio grader. Så nu sitter jag med en flaska vatten och surfar lite, tänkte inredningstänka lite, medan maken spelar tv-spel.
Så för er som gillar inredning. Vad gäller kök* har jag nog i det närmsta bestämt mig för att ändå ta det ljusare björkköket istället för det vita. Mörkare trä passar inte i rummet som sådant, annars vore valnöt eller ek mitt förstaval. Ljuset och energin i rummet harmonierar dock inte med mörkt trä. Tanken just nu är björkluckor med grafitgrå bänkskivor och handtag (vi har ett snyggt björkbord i köket). Vissa av luckorna kommer att vara vitrin. Fast det beror ju på hur dessa vitrinluckor ser ut. Golvet kommer att vara ett laminatgolv, färgat som skiffer. Kaklet ovanför diskbänken kommer att vara i samma nyans som skiffergolvet. Det finns ett Höganäs-kakel som är riktigt fint, men det kostar ju också därefter, så om vi hittar likvärdiga, men billigare bitar någon annanstans så blir det väl dem. Väggarna runt köksskåpen, dörren och fönstret kommer att vara vita eller ljust betonggråa. Rummet som sådant ser ut som ett T fast där det vänstra utskottet på T:et är borta**. Man går alltså in i botten på T:et. Det är ett fönster rakt fram. I den högra delen av T-svängen kommer det först och främst att vara en fondvägg med grå och svarta och vita detaljer. Och den vägg man inte ser från dörren - den i T-svängen som vätter mot fönstret - skall målas i en olivgrön färg som också kommer igen i textilier och detaljer. På den väggen skall det upp lister där några av mina snyggare receptböcker kommer att vila. Hur låter det tycker ni?
Det olivgröna kommer vi också att ta igen i hallen, där det också skall ligga samma skifferinspirerade laminatgolv. I resten av lägenheten (utom i badrummet då) ligger det redan ekgolv. I hallen just nu är det en midjehög (?) panel, och ta mig sjutton är den inte gammeldags rosa (hur gick tänket?). Den skall bort alternativt målas svart. Väldigt svart. Då blir väggarna ovanför olivgröna, om vi tar bort panelen är jag inte helt säker - då kanske det olivgröna får tas igen i någon form av fondvägg. I alla fall, dörren till badrummet skall bytas, likaså dörren till lilla sovrummet/kontoret och dörr till kök och v-rum skall elimineras. Och garderobsdörrarna skall naturligtvis målas. Så långt är planeringen ganska klar. Jag måste ju förstås se köket och golvet och färgerna “live” och inte bara i kataloger och på datorn innan jag bestämmer mig.
Vi skall börja med sovrummet och där har jag ingen aning ännu. Håller på att bestämma vilken säng vi skall köpa först. Jag har designat garderoben vi skall bygga där, det är inte särskilt svårt on account of att en vägg redan är klar. Men vilken färg på tapeten? I vårt sovrum nu har vi grafitgrått och vitt, vilket vi trivs i - men jag tror ändå att det nya sovrummet skall få gå mer i brunt…Hmmm. Anna och AH, ni som har varit i vårt nuvarande v-rum - den guldbruna tapeten vi har, tror ni den skulle passa i ett sovrum? Svårt, svårt. Jag tror att jag måste inspirationssurfa lite….
Godnatt alla glada långfredagare.
