Newmrs

Imorgon är det dags. Idag har jag jobbat min sista dag på en månad. Fatta en månad! Jag gjorde en halvdag, sedan gav jag upp. Jag har gjort alla förberedelser jag kan och pratat med alla de som jag tror behövde det. Som jag hann med alltså. Mer kan jag inte och i och med detta lämnar jag jobbet därhän för ett tag (dock inte människorna jag jobbar med, dem kommer jag att sakna).

Nästan allt är klart. Jag skall diska förstås och gå ut med soporna. Var nyss ute i det massiva landet och tog in persilja, rabarber, dragon och timjan. Frös in. Ske guds vilja med resten. Elle vem man nu tror styr saker och ting. Själv har jag inte bestämt mig. Måste man överhuvudtaget definiera det? Nåja, nu målar jag utanför linjen.

De är inte värlsdsbäst på internet där nere, så bli inte oroliga om ni inte hör ifrån mig. Jag finns där, men är bara lite tyst. De är dock himla bra på kött där nere och det är ju bra. Kött och bröd, men bröd äter jag ju inte så detta kommer att bli världens GI-kur. Fast fetande. Återigen, linjerna.

Jag vet inte riktigt vad man skall säga inför ett dylikt blogguppehåll. Har aldrig haft något av dess like. Kommer jag att sakna er? Ja. Kommer jag sakna möjligheten att uppdatera världen på mitt så kallade liv? Ja. Har jag hybris? Förmodligen. Resfeber? Definitivt.

Ha det väl alla. Kanske att jag tittar in mot kvällen och vinkar ett sista avsked. För den här gången alltså. Inte hejdå. Utan vi ses snart igen.

Musik alltså. Vilket gissel när man skall försöka få med sig endast ett antal skivor. För det är skitbilligt med skivor därnere, visserligen piratkopior men wtf. Jag har inga skrupler. Men nu måste jag gallra i min samling och hitta en bra kombination av bilmusik. Jag har bränt tre skivor med blandat juggemusik till svärfar. Jag skall ladda Herr Mp3 för min egen njutning. Och så skall jag fixa skivor för oss alla. Det är lurigt. En ren vetenskap. För det finns massor av bra låtar, men vilka är låtarna för just denna resa? Jag vill ju inte gärna ta en låt som jag redan har massa minnen till och skjuta undan dem…Så det blir nya grejor…Åhåja.

Idag kraschade vårt datasystem. Lagom till att jag avslutat allt som inte hade med ärendehanteringssystemet att göra. Lagom tills att allt planerat jag har att göra (det kan ju alltid uppstå saker) hade direkt anknytning till systemet och därmed inte kunde göras.  Möjligen skulle felet vara åtgärdat närmare halv tre. Men. Vad gör man då? Jo, man flexar och går hem. Eller letar presenter på stan och bestämmer sig för att köpa dem imorgon. Hade tänkt att träffa min Antira på en latte, men hon var och tillbad Kamprad med sin stora pojke.

Hmm…undrar om någon av mina piglets har en cd-freestyle….?

Vad sjutton packar man när man skall vara borta en månad? Kläder? Check - det går att köpa nya, likaså skor. Men böcker? Betvivlar på att pocketdeckare står lika kurs där nere som hos mig. Och mina köksredskap? Skall de med? Kan jag laga mat på samma sätt utan dem? Kan man knö ner gitarrerna i resväskan? Men jag känner mig rätt förberedd och lugn nu. Listan är skriven och kryssad, om man säger så.

Nu är det faktiskt Dodgeball på tv.

Så jag glömmer av mig. Läser era uppdateringar, era inlägg och vackra ord och glömmer helt av att jag har en egen blogg. Ett helt eget liv att nära och spilla ut. Hoppsan. Hoppas det inte är en framtidsbild av mig som förälder. Om jag någonsin blir en. Ni som vet, är det värt det?

Nu skall strax lagas svamp-och lökrisotto och en tillbehörande sallad med ruccola, mozzarella, basilika, tomat och parmaskinka. Me love. Tvätten är klar och det är faktiskt så att jag kan börja packa. Jag har lagt undan kläderna som skall med för att på så sätt se vad jag har att röra mig med under de fem dagar jag skall jobba. Fultrosor och andrasorteringströjor. Det känns kanon. Svärmor skulle beställa salongstid till oss för benvaxning och diverse redan de första dagarna, så sedan är benen färdiga för kjol och sol. Fatta att det kostar nästan bara tio procent av salongspriset här. Sjukligt? Ja. Bekvämt? Ytterst.

Jag skall på semester! Woho!

Det känns bra och även härligt. Min första riktiga semester på flera år. Min enda betalda långa semester. Det känns bra. Miicket bra.

Nu: cooking and preparing. Sen kommer jag åter. Förmodligen lika uppfylld av tanken på semester som nu. Om inte mer.

Det är inte länge kvar nu. Inte länge alls. Faktum är att om en vecka sitter vi i Malmö, har nyss ätit middag och snackar nog en massa strunt - dödens mätta. Och sedan somnar vi och åker vidare mot Danmark, Tyskland, Österrike, Kroatien, Bosnien, Serbien. Och även om resan i sig är ett mål så vill jag komma fram, vara där och bara njuta (och shoppa. Yes. very much shoppa). Ändå önskar jag på sätt och vis att jag hade mer tid för Sverigeresandet; jag vill stanna till hos J i Göteborg (jag kommer i november!) och jag skulle vilja se mer av Malmö än den gata vi bor på. Liz - det vore roligt att få träffa på dig och dricka god Mojito. En annan gång. Hoppas jag.

Annars är det bra. det är bara så mycket i mitt huvud nu, som jag hoppas får förlösning under semestern. Jag har en  halv bok och kanske tio sångtexter som skvalpar där inne - de skall skrivas ner. Jag har hittat på titeln på mitt debutalbum, skall bara välja ut sångerna. Sedan skall jag spela in dem. När? Beats me. Var? Beats me more. Men hyser stora förhoppningar om att det ändå blir av. För det känns som om redan och semestern kommer att ge mig en nystart. Jag behöver det. Eller?

Ha en skön helg alla vackra.

Guess who’s back?! Åtminstone bloggmässigt sett. Det var längesedan jag skrev något, så jag tänkte att det var väl dags att uppdatera mig lite. Förlåt för min inkonsekvens och dåliga hänsyn.

Veckan med besök var fantastiskt bra, vi skrattade, åt gott, umgicks, lärde lilla tösen att säga excellent och why I eyes ya! Vi turistade på moose garden (ja, vi har en älgfarm här) och fikade på utkikstornet. Och diverse. Det har varit en helhärlig vecka, så jag är säker på at ni har förståelse för min dåliga närvaro. Jag skall genast uppdatera mig på era liv i rymden.

Om elva dagar åker vi. Till Jugoslavien, that is, och det är först nu som det börjar sjunka in omöjligheten i att hinna allt det jag har tänkt på den lilla tid som är kvar. Jag skall hämta pass, inhandla underkläder, inhandla presanger, sjunga på dop, jobba ifrån allt det där ni vet, städa, tvätta, packa, bränna skivor, beställa bilder, spela fotboll och säkert springa runt jorden sju gånger innan det är klart att åka. Jag, som den listmänniska jag är, har börjat strukturera upp tillvaron medelst penna och papper. Men, för er som känner mig väl - det är mindre än två veckor kvar och jag har inte skrivit packningslista! Gosh. Jag vet inte vad som hänt med mig. Eller det vet jag visst, jag har jobbat för hårt under för lång period utan vila. There I said it, I admit the problem. Men snart är den en månads ledighet, en månads frossande och njutande (och promenerande och hemmatränande) innan jag skall vara åter i produktion. Och det. känns. skönt.

Ikväll skall jag baka pajer till den ömma modern som skall servera dem på någon form av tjolabejs. Tomatpaj och någon ostpaj. Det finns vegetarianer med i båten, så det är ju bra om alla kan äta av allt. Nej, det finns ingen båt. Om ni undrade. Bara paj. Jag skall inte beställa bilderna jag hade tänkt, för nu är jag pank och får inte pengar förrän på måndag. Men då. Mitt album är halvfärdigt. Eller mina - för jag håller på med både ett av bröllopsalbumen samt mina vänner. Så ikväll skall det, om inga andra tankar dykas upp, efter pajbakningen lagas mat (pepparrotsostfyllda lövbitar med tillbehör) samt läsas bok och kollas på Extreme Home Makeover i sängen.

Oj. Så här mycket har jag inte skrivit på länge. Åtminstone inte så att ni sett det. Jag är nästan lite matt. Förresten har jag nog skadat hälsenan.

Vi vann. Hade match mot Brunflo och vi vann. Så underbart skönt, och det var roligt och vi var bra och diverse. Ni som vet, ni vet varför.

I alla fall. Vi har Piteå på besök och det är himlaskoj. Det som är synd är att Erika visst inte alls har semester, utan minsann får arbeta i sitt anletes svett när hon hellre vill vara hemma med sina gäster. Imorgon skall jag dock få flexa ut tidigare, och på onsdag har jag ledigt. Skönt. Vi skall hitta på något, vad vet jag inte riktigt ännu…Tydligen har N gett förslag på en Ikearesa. Va?? N??? Herremindag. Var är världen på väg? Tydligen till Ikea. Woho! Då kanske vi kan få hem badrumsmöblemang. Håll tummarna för oss. Jag och E (Fru Piteå) behöver en dos av paradiset.

Annars är det 18 dagar kvar tills vi åker till Jugoslavien. 13 långa dagar. Inte för att de inte kommer vara fyllda med arbete och annat som tar min tid, så det lär ju inte kännas segt. Dessutom börjar alla påjobbet att komma tillbaka, så det är helt plötsligt full fart i korridorerna. Kan inte längre välja och vraka bland mikrovågsugnarna på lunchen. Kärt besvär.

Ha, måste surfa efter referat. Någon som saknat mig?

Jo, jag lever och mår gott. Det är bara så väldigt många aktiviteter. Mest fotboll.

Hörs!

Fatta att klockan är tjugo i sex. Det är banne mig innan sex. Jag har sovit asdåligt. Fast för en gångs skull somnade jag fort. Vaknade av att min man klämmer mig på häcken. Vad gör du, frågar jag? Jag tafsar, svarar han. Jag känner det, men varför, frågar jag. För att jag inte kan sova, svarar han. O….kej. Så efter fem minuters klämmande så får det vara nog och jag säger godnatt. Igen. Och kan därefter inte somna. Efter idogt försköande att inte tänka på jobb och den långa lista jag har att göra idag, slumrade jag till. Drömde att jag och den ömma modern åkte bil med hennes svärmor. Vilket aldrig har hänt eller kommer att hända. Vi åkte till min storEbrors faster. Sen vaknar jag av att någon ligger på mitt huvud. Då vaknar även N av att han något knöligt under armen. Jag var det knöliga under, inte bara hans arm, men även hans skuldra, axel och halva rygg. Sen har jag varit vaken. Och nu drar jag till arbeit.

Och på den sjunde dagen vilade han. För då var han så jäkla trött av allt skapande och diverse och behövde ta igen sig med en öl och lite chips framför Formel 1. Som han också skapat. Enligt religionen alltså. Jag skall också ta igen mig idag. Det är helrent uberalles, möjligen att jag tar disken från gårdagens middag - och disken är minimal. Och så någon gång under dagen skall jag stryka N:s skjortor och min blus. Inte ens det kan skaparen och religionen  protestera emot, för säkerligen låter skaparen (om det nu är en han ens) sin fru göra dessa sysslor även fast det är den sjunde dagen. Jag brukar annars ha sjunde dagen lite från och till….

Vi kom aldrig ut igår. Det blev inga bröst. N hade verkligen ingen lust att gå ut, men han erbjöd sig att följa mig om jag verkligen ville. Och visst ville jag, men jag kunde inte med att tvinga ut honom - speciellt som det är hans jobbhelg. Men vi lovade varandra att bli bättre på det där sociala och utehängandet, för frankly - våra föräldrar har röjigare liv än oss. Så vi lovar att vi kommer igång snart.

Dagens frukost består av lättyoghurt med hallon- och melonsmak och hemmagjord musli som jag trixade ihop i fredags i brist på saker att göra. Jag klarar, som tidigare nämnts, inte av att vara sjuk och gäralaus. Idag är jag dock frisk (fysiskt) och gäralaus och det är en helskön kombination.

Ta ta.