Newmrs

Det känns bra nu. Det känns som om saker och ting rullar på, men istället för att rulla ifrån mig så rullar de med mig, i sådär lagomt tempo så att man kan prata och umgås samtidigt. Och ändå får jag saker gjorda, jag tar mig i kragen och gör dem.

Igår köpte jag en bok på apoteket av alla ställen, en bok som handlar om hur man under tre veckor når fysiskt välbefinnande. Jag skall sätta mig och läsa den nu. För jag vill aldrig bli tillfrågad om jag är gravid igen. Inte förrän jag verkligen är i åttonde månaden. Om någon fler frågar mig så dör jag. Varför frågar de mig när jag faktiskt känt mig fit?

Varför?

Jag säger bara fredag, after work, drinkar, fuldans. Superskrattade tills jag nästan kisade på mig, skrattade tills jag kom över min fobi för offentliga toaletter. Alltså, A: din pojkvän är sjukare än jag. Det är ett gott tecken i min värld,  men du kanske skall tänka till….

Nu är jag nyss hemkommen från match (som jag inte spelade) där vårt lag vann efter en fantastisk vändning i andra halvlek, så stolt över töserna. Vi har också morsdagat oss hos svärmor och myst med besök från Göteborg.

Friskare nu i alla fall. Tänker träna imorgon för snart är pappersarbetet klart och jag är redo för match. Om jag får spela det vill säga. Men det beror i alla fall på mig och inte papper.

Nu: the departed med älsklingen.

Jag smyger, jag intrigerar, kidnappning, planering.

Hehe.

Vaknar med mer ont i halsen än vad jag hade när jag somnade, det är svullet, jag har svårt att svälja och det är eländigt. Men jag har dragit mig upp, skall åka på jobbet strax. Utbetalningsdagar, inte nådigt att missa dem. Det är rätt många som blir lite fittiga om man missar en sådan. Så jag skall dra mitt arma arsle iväg till FK. L skall hämta mig, tackålov, så jag slipper hosta iväg med någon buss.

Annars verkar det som att dagarna blir lite vackrare framöver. Tur det. Less på regn och så förbenat med blåst. Behöver sol. Nästa helg, det vill säga första helgen in juni, så drar jag och L och C ner till Rättvik för att gå på konsert med Atnony and the Johnsons. Vi skall bo i en stuga och det skall bli så mysigt. Jag är så där förväntansfullpirrig över hela vår roadtrip. Skönt att komma ifrån, skönt att bara vara tjejer. Kul också att vi tre aldrig riktigt umgåtts på det sättet, roligt att lära känna varandra.

Nej, nu lite mer te och sedan tandborstning. Därefter vrooooom till FK, iL:s röda fara.

Så är helgen snart över och jag är, om inte utvilad, så ändå nöjd. Piteå åkte hem i förmiddags och det var inte lika jobbigt att säga hejdå denna gång, för nu dröjer det endast till augusti tills vi ses igen. Och som månaderna flugit förbi hittills, så lär det ju inte kännas som en lika lång evighet som årsväntan vi ananrs brukar ha.

Det är bara en sak som jag är missnöjd med från helgen. Och det är det förbannade skrapet i halsen. Jag har ont och jag måste harkelhosta jättemycket. Bajs också. Det går ända från halsen och upp i vänster öra så nu är jag rädd att jag kommer få någon form av öronåkomma. Öronartrit. Träningsveckan är i fara. Måste äta glass och dricka te (å nej, jag som bara har Ben & Jerry’s hemma) för att lindra. Och åka till svärmor och få middag. För det är synd om mig när det skrapar i halsen. Så det så.

Hela. Palatset. Äro. Jif:at. Jag har putsat fönster till och med. Trots att det ändå är på gränsen till för kallt. Men nu är det rent och vackert och luktar gott.

Jag väntar på Piteå. Snart kommer de. Spontanbilat ner från Piteå för att de saknar oss. Sådant gillas. Och det skall bli så mysigt, så roligt att se lilla tösen som nu närmar sig de ett och ett halvt.

Jag gillar verkligen sången Molitva. Även på engelska “Destiny”. Även om Molitva betyder bön. Hon har så himlarns bra röst den där tösen.

I alla fall upptäckte jag i igår att jag var lik en kändis. Jag såg mig i spegeln och kunde inte annat än fnissa. För där stod jag i ganska nytvättat hår, kammat rakt. Det håller sig rakt en tag, medan håret fortfarande är lite blött - sedan kommer de sporadiska lockarna. I alla fall, jag hade en svart polotröja och mina glasögon med vinrödsvart skarp kant. Och om jag hade haft en mer gräll färg på tröjan så hade jag kunnat komma undan som kändisens dubbelgångare. Och tro nu inte att det var någon skönhet i form av beyonce eller någon annan tös (jag kommer inte på en enda just nu). Nej, det var även Velma från ScoobyDoo. Ni, vet den smarta tjejen med orange polotröja och nördbrillor. Jag är (eller var igår) lik Velma. Vem är ni lik?

Så var det ju eurovisionsschlagerfestivalen. Och äntligen, efter flera års väntande, vann så Serbien! Och tack å lov med en bra låt. För tidigare år har jag ju hejat på dem, fast inte så mycket för låtens skull. Utan för den enkla anledningen att svärfar skall ta med mig till finalen i Belgrad när Serbien vinner. Så nästa år i maj. Woho!

Annars är det bra. Händer mycket lite. Eller, det händer skitmycket, men det är inte alltid värt att tjata för tjatandets skull. Jag mår bra. Hur mår ni?

Fatta att jag inte sovit på tre nätter. Bortsett från en halvtimmes slummer, genomsnittligt, per natt då jag drömt intentivt, detaljrikt och hetsigt. Vafalls? Jag är skittrött. Jag tror det beror på att jag chockat kroppen med en massa träning, jag har slappnat av på jobbet eftersom jag fått lämna över en massa och jag har allmänt svårt att komma ner i varv. Tydligen. För jag mår bra, jag är lycklig och diverse. Bara så väldigt trött. Så det är inte så konstigt att jag hoppar träning ikväll och tar igen mig i makens famn. Eller?

För övrigt har jag klippt mig. Jag är skitsnygg.

Kom nyss hem från årets första grillning. Bjudna av svärföräldrarnas kompisar. Det är så mysigt att komma dit, speciellt  när de två döttrarna är hemma. De är mysiga  hela högen.

I veckan blir det full fart med matchpremiär! Hoppas att jag hinner skrivas över till klubben så att jag får spela. Förvisso börjar jag nog på bänken, men det ser jag som en bra grej i detta läge. Jag är fasligt otränad. Eller okonditionerad rättare sagt. Och eftersom det är ett nytt lag så känns det bra att få börja med att se på hur de spelar. Dessutom har tränaren hintat att jag kanske inte kommer att spela back längre. Och det vore ju kul att få komma uppåt i banan igen. Även om det faktiskt var roligt så länge det varade i försvaret. Tränaren sa faktiskt att om vi fått mer tid med den konstellationen vi hade så hade vi kunnat bli ett av divisionens bästa försvar. Och det var roligt att höra, även om det nu är ett längre avstånd dit. Nåja.

Nu, skriva lite sedan sova. Puss på er.

Igår var det middag med ett gäng av mina forna arbetskamrater (törs inte använda “gamla” här… :)  En helt fantastiskt mysig kväll med god mat, vin och en massa skratt. En massa prat och sex och relationer. Helkul! Tack för att ni är så fina!

Idag är syftet att vi skall träffas och spela. L messade, hon kommer efter fyra, Antira har jag inte hört av och Linnet är på eget håll idag och kommer kanske sen. Så vi får se. Jag skall hursomhelst skriva musik. För det här skall gå.

Nu, ladda med en kopp te (jag åt faktiskt gröt till frukost) och sedan börja sjunga upp. För jäklar vilken whiskeyvoice jag har.