Och så var det där med over and out…
Från soc. alltså.
Och så det där med halvvägs…
Två och en halv timme kvar av min arbetsdag. Min sista. Jag skall bjuda på fika om en halvtimme; det blev emellertid inte halloncheesecake - däremot smågodis och tre sorters kakor som jag skall lägga upp lite snyggt. Jag grämer mig över att jag glömde göra ett snyggt tackkort. Får väl posta ett sen. Gjorde i alla fall snygga tackkort och godisaskar till mina tanter igår så på måndag när de återkommer från sin resa får de en lite överraskning var.
Idag blev jag bjuden på lunch av den ömma moderns C. Sushi, mmmm. Avnjutes bäst i gott sällskap. Och så blev det. Därefter en snabb sväng på höstmarknaden och sedan arbeit igen. Efter avslutad arbetsdag skall jag shoppa. En väska, kanske en tröja och ett par leggings. Eller nåt. Kanske att jag hittar något fint slutapåjobbetbörjapåjobbet-aktigt till mig själv. Jag sitter ju och hoppas på att Antira tänkte sällskapa och kanske bli bjuden på en latte (ja, till och med hennes ohängde pojkvän kunde få en), men jag har ju inte hört något. Så jag får väl utgå från att det blir soloshopping. Går nog så bra det. Har dock ett, eller kanske två shoppingproblem…
1) Det finns en jäääkla massa kläder, skor och väskor och diverse som jag behöver respektive vill ha
2) Jag har inte pengar (samvete) nog för allt och när jag väl måste välja blir jag lätt snål.
Så det jag behöver är ett eller möjligen båda av följande alternativ:
1) Full “tillåtelse” av maken att shoppa hejdlöst (jag behöver naturligtvis inte hans tillåtelse, men när man delar ekonomi så får man lov att visa lite hänsyn. You will get it someday…)
2) Någon som peppar mig att shoppa, men inte låter mig bränna för mycket pengar. Alltså en väl avvägd balans mellan bränn och spara.
Och jag hade ju hoppats på Antira….såatt…eh….
Och så det där med att jag glömde…
Igår vid morgonfikat fick jag en jättefin hejdåpresent! Ett rivjärn… (en kvinna med rivjärn i kjolen) Det skulle tydligen vara någon symbolik med i spelet 
Och så det där med den allra sista dagen…
Nu sitter jag så på soc. denna allra sista morgon. Vad som sker i framtiden kan jag inte uttala mig om, för om de höjer min lön med sisådär femtusen i månaden och erbjuder mig heltid - nog sjutton kan jag tänka mig att komma tillbaka
Nej, jag har trivts jättebra och det är lite vemod i mig idag. Fast jag är fasligt glad också, lite sådär spänd och förväntantsfull inför imorgon. Kanske köper jag mig en ny väska och någon ny tröja idag, bara för att göra det större liksom.
Jag har glömt/lämnat kalendern hemma idag. Så handikappande.
Igår var N hos farbror äckeldoktorn. Han har blåsljud på hjärtat, men det har han av födsel och ohejdad vana så det var ingen större fara med det inte. Däremot fick han en remiss till lungröntgen för att verkligen noggrannt kolla så att farbror äckeldoktorn inte missat något. För han såg inget på N:s lungor, så det är förmodligen en vanlig infektion eller dylikt. Hur som helst fick han en astmainhalator (nej, han har inte astma heller) för möjligheten att kunna dra en puff om han får svårt att andas när han skall sova. Naturligtvis drog han en puff igår och det är banne mig första gången på evigheter som karln inte har snarkat! Vi sov som kungligheter vi båda! Nu återstår att se vad som orsakar tungheten i bröstet. Hoppas det inte är jag….
Nu: bloggsurfande följt av en imitation av någon som arbetar….
Och så det där med mitt i veckan…
Fast varför säger man att onsdag är mitt i veckan? Då fråntar man ju lördag och söndag deras status som veckodagar…. Mitt i arbetsveckan, visst; det kanske hade funkat i det traditionella arbetarsverige då man arbetade måndag-fredag, hade sex på lördag och stek på söndag. Vissa av er kanske minns den tiden då faktiskt affärerna hade stängt på söndagar…? Men nu förtiden jobbar ju folk J Ä M T. Nåja, det var väl en parantes i det hela.
Idag är det som sagt onsdag. Min näst sista arbetsdag på soc. Det kliar i halsen, har dock inte ont i huvudet. Men rackarns vad svårt det är att kliva upp och gå till jobbet när ens make ligger kvar i sängen och snusar (inte med riktig snus, det får han inte lov till att göra i sängen). Idag skall jag dels föra över en massa pengar till make och sparkonto; dels spendera lite cash på brev- och presentmaterial. Göra tackkort till mina tanter här på soc. De åker ju redan idag, så de får sina kort nästa vecka - medan de andra tanterna och tjejerna får fika imorrn. Rasberry cheesecake. Mmm…
I bakgrunden idag, på morgonpasset ljuder Justin Timberlakes nya låt. Den börjar fastna, jag tyckte inte alls ALLS om den från början, gnälligajäklaskitlåt, men mer och mer börja jag gilla den och jag måste erkänna att min fot svänger lite i takt med “Go ahead be gone with it“… Också det en parantes. Såattehh…
Nu: bankärenden.
Och så var det där med att jag inte fick vara kvar…
Idag blev jag hemskickad av tanterna med min förfärliga huvudvärk. Det kändes (tackålov har det lättat nu) som om mitt huvud var en gigantisk finne (och jag har ett litet huvud) som någon försökte klämma på och som jag när som helst kunna spricka och min hjärna rinna ut genom näsan. Usch. Så då fick jag lov att gå hem.
Idag har jag kurerat mig medelst filmen Crash (wuuunderbaar) och att se vilka kändisar jag är lik. Jag är särskilt stolt över Rupert Grint. Den senaste kan ni ju tycka är väldigt smickrande, för övrigt den enda någonsin där jag inte har en asiatisk flicka med (att jag har asiatiska drag förklarar mycket av min högstadie- och gymnasieperiod..hmmm..). Den senaste bilden har ju rätt smickrande flickor omkring sig. Vad den inte visar är nästa plats, på 56 % - Richard Stallman. Josåatteehhh, honom är jag lik. Rätt stolt över det också.
Kom igen nu. Jag är ju faktiskt hemmavarande….
Och så det där med när jag inte är lik mig på bilden ens…
http://www.myheritage.com” title=”MyHeritage - track your genealogical lineage” alt=”MyHeritage - track your genealogical lineage” target=”_blank”>
Och så det där med rule Britannia…
Cause this.is.the….
Och så det där med blärr…
För idag är det tisdag och det är inte alls bullar på kakfatet. Tisdagar för sällan något gott med sig, annat än möjligen kvällstid. Jag har ont i halsen, är sur och vresig och har tryck i huvudet. Tisdagar suger, så därför pratar vi inte mer om det idag.
Igår fikade jag med Antira och Hemlige H. Så nu är han inte så hemlig längre. Jag tycker inte så värst om honom, men det är fullkomligt ömsesidigt och han har ju en stor grand danois, så han är godkänd ändå (För er oinvigde så är Hemlige H supertrevlig, men jag tänker aldrig stå för att jag sagt det, vi har inte den typen av förhållande) Även Linnet kom och sällskapade på Tehuset och efter avslutat fika tvingade jag med henne hem till mig för vidare kaffe och musik. Det var så himlarns länge sen vi hade tid för varann. Efter ett tag kom Antira, Hemlige H, jättehunden och vildskinnet förbi och myste med oss. Antiras avkomma underhöll oss med sång och spel och var allmänt charmant, och jättehunden såg stundvis plågad ut. W:s kommentarer är ändå för roliga;
- “Är du snyggast i världen, W?”
- “Nej”
- “Vem är snyggast i världen då?” frågar jag och tänker att han lär svara mamma
- “N!” (och syftar på maken) Till mammas stora förtret!
Fullkomligt hilariuos! Ja, för de som var där. Ja, och för N.
Kvällen bjöd på middag hos svärföräldrarna och jag tror, nej, jag är banne mig säker på att det inte dryftades ett annat samtalsämne utöver Ica och bilar bland de manliga delarna på hela kvällen. Nej, men jag och svärmor njöööt av samtalet. Inte. Men hon bjöd på kakor. Woho!
Usch vad jag är trött…Nu: stirra på klockan i 40 minuter tills det är fika. Mmm…fika.
Och jo; Antira. N tycker att ett äktenskap däröver vore finurligt då det skulle leda till gratis bilskruvande. Med tanke på ditt och N:s kärleksfulla förhållande.
