Newmrs

Hallå där. Sitter alltså vid datorn på jobbet, med eget inlogg och lösen till det mesta (dock ingen egen mail ännu) och en tekopp bredvid mig och allt är väl i världen. Jag har arbetat hårt hela dagen och även om det känns liiite frustrerande när jag inte kan allt precis på en gång, så är det jätteroligt. Lunchat med den ömma modern och diverse trevliga nya arbetskamrater och det är bara så himla bra ibland.

Igår hade vi dessutom match. Och vi vann!!! Stort!! OCH JAG GJORDE MÅÅÅL!!! Jag, som är mittback och skall förhindra eventuella målchanser, fångade in bollen och plöjde igenom hela motståndarlagets mitt och försvar, visserligen med lätt medvind i ryggen, gjorde en vändningsfint framför målvakten och tåååade in bollen i mål. Weee för mig!! Det kändes lustigt och vackert i hela kroppen och det kändes seglande enkelt att verkligen ta sig från min position och ända fram till motståndarmålet. Helt fantastiskt, Det måste jag nog göra om.

I helgen skall jag och käre maken dra oss uppöver och hälsa på mina föräldrar. Måla ett par konsolhyllor svarta för att på så sätt tona ner det himla gröna i badrummet, hjälpa den ömma modern att rusta upp ett gammalt skrivbord och allmänt bara slappna av. Nästa vecka väntar seminarier (vilket hemskt ord det är…) och opponering av uppsatsen och om allt går vägen tar jag min examen på fredag nästa vecka. Wihu! På torsdagen skall vi dessutom ut och äta med klassen - inte hela - endast 58 deltagare, men det är nog så många. De jag bryr mig mest om skall i alla fall med, dvs jag och C. Hihihih! Nejdå, det finns fler i klassen jag gillar!

Ooops…upptäckte nu att jag faktiskt sitter själv i receptionen. Hallå…? Det är ju min första dag…? Eller…? Nåja, jag överlever nog. Har varit med om värre…

Flyttlasset har gått och numera bor jag i en stor trea med så mycket ytor att jag inte riktigt vet vad jag ska ta mig till. Helt oförhappandes brister jag ut i en liten glad jigg bara för att jag kan det (ytmässigt allts&aring och det är helt plötsligt så himla roooligt att vara hemma, att diska, att tvätta och bara pyssla. Omtapetsering väntar så fort vi bestämt vilka färger vi vill bo i - något rum är färdigplanerat - men jag måste ju tänka på helheten. Möbler skall införskaffas framöver, men ingenting känns bråttom. Det känns bara bra.

Vad som inte känns bra är att telefon och bredband inte flyttas upp förrän på onsdag vilket leder till en hög konsumtion av refillkorten på mobilen samt nervöst vankande fram och tillbaka framför datorn….Det är inte heller bra att jag har något bajs med datorn och blev tvungen att skjutsa in den till datordoktorn i morse. Vet inte riktigt när jag återfår kära Astor…

Imorgon är första arbetsdagen på soc. Det känns spännande och skoj, och det verkar som om alla inblandade är positivt inställd till min ankomst. Skall försöka sno åt mig lite datortid på lunchen eller efter arbetsdagen så bloggar jag vidare, lite fler detaljer…

Ikväll är det återigen match - snälla låt oss vinna denna. Vi behöver ju det. Real bad.

Förlåt för att jag varit dålig på att lämna kommentarer och uppdatera mig på era liv. Jag skall bättra mig så fort jag får tillbaka Astor.

….efter en kvick vända ut till Buffalo där jag fått en rekvisition för ett fotledsskydd. Helst ett som jag inte får skavsår av. Jag gillar nämligen inte skavsår så värst. Annars går flytten vidare. Kvällen skall ägnas åt att bära upp en massa smågrejor - kyl & frys skall tömmas och min stora träningslåda skall rensas och fraktas "hem". Vet inte vad som är mitt hem för tillfället. Det kändes dock mycket behagligt att låsa upp dörren tilll den nya lägenheten och lasta in varor i kylen…

Har ont i låret efter smällen i går, med det känns bättre och bättre. Lite massage och en lätt linda kanske…får se var jag packat dem…? Väntar på C-uppsats feedback; vår handledare skrev en mening som jag inte förstod - så nu lär hon ringa upp mig och C i morgon och förklara sig. Men..hallå…jag flyttar imorgon. Hon får ringa C.

Nej nu väntar kartonger och diverse annat på att bli buret. från och med halv åtta tänker jag bara vara uppe!

Puss! Och tack till er få, men tappra själar, som läser =)

Jag gillar verkligen inte tisdagar. Speciellt inte om tisdagen följer på en måndag där jag återigen förlorat en skitmatch jag egentligen skulle ha vunnit. Speciellt inte om jag under denna tisdag plågas med två lårkakor och ett svidande skrapsår. Speciellt inte om jag har någonstans att vara fast jag egentligen bara vill krypa under täcket och försvinna.

Positivt med denna tisdag är att på den följer en onsdag som innebär flyttning! Vilket i sin utr innebär att jag under dagen kan pyssla på och bära mindre grejer och fixa lite i lägenheten där uppe. I eftermiddag när jag återkommit från det stället dit jag skall, tänker jag dessutom surfa runt och leta efter en bädsoffa. Finns det någon på hemmaplan som kan mäta sig med den jag kollat upp på ikea och som skulle passa perfekt för oss i gästrummet?? Nåja, en sak i sänder…

Igår lunchade jag återigen med den ömma modern och hon slog på stort och köpte ett par söta skor åt mig. Från barnavdelningen på Dinsko…ja, jag har minimala fötter - ett par vita med band som passar utmärkt till mina svarta capri/knickers/korta byxor/shorts, whatever they are called. Jag träffade bror Görel som tidigare nämnts, och nu är det bara sorgligt att vi inte hann ses mer =(

Nej, nu är det dags att släpa min plågade kropp upp på ovansidan och hämta lite kartonger. Nu skall den nya kylen fyllas!

Decibel: Det är ju ändå ingen som läser numera - alltså var tarmsköljningssidan bättre eller?? =)

Jag har inte ens hunnit börja jobba ännu och redan är jag bjuden på fika med socialkontorets societet. Trevligt. Har nyss mötit bror Görel på tåget och umgåtts med honom de tio minuter det tog att gå därifrån. Två bröder inom loppet av samma vecka. Det känns fint!! Synd bara att det var så flyktigt.

Nu skall jag diska en kopp och njuta av samtal kretsande kring avslag och diverse myndighetsutövande - J O B B!!

Jag vill bara kommentera innan ni läser följande text att jag faktiskt varit väldigt objektiv. Visst brinner man för sitt hemmalag och skyller mycket på bortalaget, men jag vara rätt duktig på att erkänna misstag och fel hos oss själva. Vi gillar att spela hårt och tufft, men inte inte inte inte fult. Därför måste jag säga att texten faktiskt gör verkligheten rättvisa!

Vi hade match mot Sveg i lördags och WOHO!! vi vann! 1-4. Rättvist dessutom, vår andra halvlek var suveränt genomförd - äntligen började man känna igen det lagspel vi strävar efter som motpol till de elva individer som springer runt och jagar boll. 1-1 i halvlek - deras mål var en klar offside (förklaring kan komma senare….om det behövs) som linjedomaren släppte eftersom han och hans två söner, som utgjorde den resterande domarstaben, naturligtvis var Svegsbor in i minsta kapillär.

I andra halvlek tog vi alltså över helt och hållet, vilket föranledde diverse fula ord och utrop från andra lagets sida. Det ökade också dosen av det reglementsvidriga spel de startat första halvlek - sådant typ av spel som i vilken internationell serie som helst skulle orskakat utvisningar och varningar i all oändlighet - dock inte i Sveg. Där jublades det på bänken efter den fulaste kapning jag sett under mina femton plus år i sporten. Efter att en annan av våra spelare blivit nersparkad (och nästan fått sitt läkta avsparkade ben avsparkat) och dessutom kapad och stämplad konstant i tjugo(?) minuter så skrek hon till "Vad i helvete?!". Då kom kortet fram - ett gult fint kort. Det hade aldrig skett i en annan match, eftersom man inte får stämpla och sparka och kapa. Det är en helt annan yrkesgrupps trademark…

Så fort vi rörde en min eller sade ett ord kom domaren upp i vederbörande spelares ansikte och skrek - medan Sveg i det längsta fick fortsätta skriva okvädesord i form av könsramsor samt sitt fula spel….
Efter  spelad match hör det till att hemmatränaren (vilket i detta fall var Svegs tränare) lämnar resultat och omdöme till tidningen. Detta var hans bidrag till den mediala världen. Sorgligt att behöva skylla sina tillkortakommanden på andra… 

Jag slits mellan två hem, vet inte riktigt var jag hör hemma och vet inte riktigt var mina saker finns. Vi har börjat att flytta in. Så här komplicerat blir det. Vaknar i tvåan (den gamla) och duschar och klär mig och packar matchväskan, för jag har alla kläder här. Går in till köket, greppar ost och smör och knattar upp i trean (nya lägenheten) för det är där alla köksprylar befinner sig. Rostar ett par mackor, brygger en kanna te som jag häller upp i en termos - packar allt i en kasse och traskar ner till tvåan igen, för det är där datorn står och lurar. Stäler tillbaka onst och smör i kylen, måste ta med mig disken tillbaka etc…Ni fattar?? Lätt schizofreni… Vi har inte fått vår nya kyl och frys i trean ännu, men jag såg ett stort vitt schabrak som hängde utanför bron så det lär hända under dagen. Woho…Så på onsdagen sker den stora flytten och på torsdagen den tråkiga städningen.

Det kommer att bli så jäkla vackert, det kommer visserligen ta tid att få alla tapeter som vi vill och alla möbler inhandlade och på plats, men damn. Till och med N var lite ivrig, trots att han hatar flyttande (själva bärandet, packandet och städandet….) Simply lovely!

…det går bra nu, kompis, det går bra nu. Sitter med en kopp te (ovanligt!!) och bloggar medan maken spelar lite tv-spel - lycklig som ett barn över att inte behöva upplåta tv:n till någon töntig komedi med lyckligt slut. Sorry, sucker for those… Vi har precis varit uppe en vända i vår nya lägenhet - V Å R  N Y A lägenhet!! Byggt luftslott kanske, men det kommer att bli väldigt fint. Även om det kommer att ta tid innan det bli som vi vill - tid och pengar äro av flyktig karaktär - så har jag en sådan skön känsla av att det är vårt, det är bra och det varar. Mihihihihihiiih…

På söndag går första kartongen hoppas jag… Jag vill gärna vara med när flytten påbörjas, och jag är ju borta hela dagen imorgon…(match om ni missat det, det är alltid match) IVER I MIN KROPP!!

Morgonkvällen spenderas i glada vänners lag (hoppas jag…det är med fotbollslaget) hejandes på läskiga, men oh so talented, Carola. Jag för min del kommer även att heja på Finlands bidrag; herre min dag vilken tid och vilken ansträngning och var det Litauen (?) som sjunger om att de är vinnare..? Lite lustiga. I alla fall är N så glad över att han slipper kolla på spektaklet att han gladeligen skjutsar och hämtar mig var jag än skall befinna mig. Han är för söt. Eller grym, som han föredrar själv…

Jag borde gå och lägga mig och vila upp inför matchen imorrn, men jag är alldeles uppspelt och omöjlig. Jag skall dock försöka att lugna ner mig med ett par kapitel ur min isländska deckare… "Kvinna i grönt" av Arnaldur Indridasson. Jag är en pocketfreak. Billigt och bra, enda downside är att det tar sådan förgrymmad tid innan en del böcker kommer ut i pocket. Och eftersom jag är lite för set och serier så vill jag gärna ha hela författarsviten i samma typ av bok. Det vill säga pocket. Kan för övrigt rekommendera en annan författare från Island - nämligen Einar Mar Gudmundsen. Ingen deckarförfattare dock, men skapar konstverk med sin penna. Eller sitt tangentbord…Märks det att jag lärt mig att länka i texten =)  Nej, ett snabbt samtal med Antira och sen bok i sängen. Kanske även en älskling…

Nu har vi fått nycklarna till nya lägenheten!!!! Weee!!!

Igår var det alltså cirkusföreställning i staden; jag tog med stödbarn och hans syster för att bevittna diverse djärva strapatser. Jag själv kommer inte så bra överens med cirkus;

1. De har clowner….*ryyyys*

2. De använder sig ibland av icke så konventionella metoder för att träna sina djur och det är omöjligt att urskilja vilka cirkusföreställningar som är "djurvänliga". I gårdagens show verkade hundarna väldigt lyckliga, hästarna - not so much. De hade nån jäkla sele som måste ha inneburit smärta om de viftade på för mycket med huvudet…

3. Jag känner mig alltid just a tad komplexfylld när jag måste åse de viga, snärtiga små flickorna med full kroppskontroll och glittriga dressar. En av gårdagens kvinnor har dock missat det här med Do och don'ts för vad sjutton hade hon för kreation….usch..

4. Priserna….vi fick våra biljetter gratis…de kostar 220 för 12 och uppåt, 175 för barn mellan 2-12…eh va?

Nåja, stödbarn gillar oftast cirkus, men det är väldigt svårt och skrämmande i början. Som den läskiga clownen i kön som kom och sålde program och väldigt dåligt och genomskinligt trollade fram en tia ur mitt öra. Han orsakade lite efterhandstårar. Det var kallt i tältet, bänkarna bestod av små plankor som min fullvuxna rumpa (dvs rumpan är fullstor, jag är inte vuxen) knappt kunde balansera på - bara det drog ju ner komforten lite. Stödbarn har alltid hörselskydd vid dylika föreställningar, eftersom han är känslig för höga ljud. Och högt var det…Föreställningen inleddes därefter med skön musik och en kvinna som dansade med såpbuobblor stora som kultingar. Just ja…stödbarn är väldigt rädd för såpbubblor…tårar….Men så fort den pärsen var avklarad blev det lugna gatan för honom. Märk väl - för honom. För nog fan kom det ett inslag i andra akten där clownerna involverade delar av publiken. Min skräck och fasa. Tack och lov satt vi så pass obekvämt till (i många bemärkelser) att clownjävlarna inte ens såg åt vårt håll.

Jag måste dock erkänna, om än lite ovilligt, att clownera hade ett väldigt bra kroppspråk och de var väldigt underhållande. Speciellt för barnen som rätt naturligt utgjorde majoriteten av publiken. Jag som själv spelat teater i diverse konstellationer och håller på med musik böev rätt imponerad hur en av clownerna med endast en visselpipa och sin kropp kunde få fram det han ville på ett väldigt tydligt sätt. Det minskade min clownfobi med cirka 2,3 %.

Dagen kommer att ägnas åt en del pysslande i hemmet. Det är tvätt, det är disk *morr* och eftersom vi har match 20 mil bort imorgon krävs det en liten matsäck. Även den skall förberedas. Jag kommer att vara F***ing Martha Stewart idag helt enkelt. Vid ett är det besiktning på den nya lägenheten - jag har blivit erbjuden att deltaga. Woho - det är inte troligt, men det finns ändå en liiiiten chans att vi får nycklarna idag… =)

Decibel och Skägget är på intågande till Metropolen - möjligen hinner vi ses! Nu skall jag ringa och väcka den ömma modern!